**Så här tog vi fram musiken och filmerna.**
En typisk 80-tals-italo-disco-dänga, skriven 2024. Låten komponerades och producerades av arbetsgruppen själva med hjälp av analoga och digitala tekniker och släpptes Milli Vanilli-style under det påhittade bandet P. Buroni. Låttexten skrevs på akademisk hitte-på-Italienska och innehåller rader som “Jag älskar kanelbullar mer än min mamma. Speciellt dom från Pressbyrån”. Ai verktyg användes för att generera 100-tals versioner av melodi och sång som sedan stem-separerades, förvrängdes och om-arrangerades innan det klipptes ihop till ett skelett av en 3 minuters poplåt. Efter detta adderades analoga instrument och effekter för hand på gammal hederlig väg i Ableton Live, innan låten mixades och mastrades.
Ett live-tv-framträdande på av ”Bullatella Cannelle” släpptes i samarbete med Filmfabriken, presenterad som en bortglömd nostalgisk pärla från 80-talets Italien. Filmen extraknäckte som musikvideo och klipptes även ner till korta utbuds-spotar för digitala kanaler och DOOH. För att få till en trovärdig estetik filmades allt med tidsenlig (dvs jättegammla) rörkameror- och VHS utrustning, med alla dess nackdelar och skavanker, från lågupplöst grundmaterial, till knackiga in-zoomningar. Vi var väldigt noga med att alla lampor i studion var från tidseran för att få korrekta ljussläp osv. I själva verket skapades hela set designen med extremt nogranna referenser till 80-talets Italien där varje attiralj trippelcheckades. Filmen klipptes sen helt med analog utrustning från dåtidens standarder med tillhörande brus, skrap och flimmer.
